Det hon aldrig sa, är en självupplevd berättelse skriven i romanform. Författaren Helena Reje ger en oerhört vacker skildring av sin barndom. Hon beskriver sin relation till sin mamma, hur den byggdes, blev så stark och hur mamman en dag tillsynes bara lämnade, genom suicid.
Chocken, frågorna, det oförklarliga? Helena lägger pussel och söker förklaringar till hur en person kan bli så sjuk, dödssjuk, utan att någon märker något. Hon har förmågan att skapa en genuin förståelse kring psykisk ohälsa, och visar på hur även färgstarka personligheter kan brottas med mörkare inre rum.
Den verkliga berättelsen ligger till grund för hela konceptet; tala, fråga, lyssna och respektera.
Kanske blir boken en fin present till medarbetarna i samband med föreläsningen, en julklapp eller sommargåva?