Ni som har hört mig föreläsa, vet att jag använder meningen som ryms i rubriken, d.v.s. Psykisk ohälsa – ett brett begrepp. Något som jag också brukar trycka på är att det är min personliga åsikt. Och jag har inte något bättre förslag. Det finns flera delar som jag tycker om men att jag ändå vill hissa upp en liten varningsflagg. För att jag vill vi ska vara på vår vakt när vi rör oss inom begreppet, då dess bredd inte gör det helt okomplicerat. 

Jag har precis börjat läsa en ny bok, Olyckliga i paradiset, skriven av Christian Rück. Christian är psykiatriprofessor och använder vad forskningen säger och vad de statistiska siffrorna visar i relation till vad vi upplever och känner. Många intressanta tankar och inte minst är den forskningstung vilket jag alltid gillar. Därifrån kan jag lära mig, ibland förenkla, plocka in i Always Mind och göra tillgängligt för än fler. 

Halvvägs in i bokan medan jag var ute och sprang igårkväll kom jag till ett avsnitt där det visar sig att Christian är en vän i viken till mig avseende just begreppet psykisk ohälsa. Han beskriver det som att fördelen med det breda begreppet är att när det går utanför psykisk diagnos och sjukdom, blir det mer tillgänglig för hela samhället. Vilket det har visat sig vara. Men nackdelen är att det blir ett samlingsbegrepp för allt från vardagsbesvär till sjukdom.

Precis så! Man blandar ihop en något överdriven oro eller stress på händelser som vanligtvis förekommer genom livet i samma samlingsbegrepp som dem vars tillvaro har blivit så smärtsam att de inte längre orkar leva. 

Min pappa har länge sagt att han tycker att det är förvirrande och missvisande att man pratar om psykisk ohälsa som en förkylning. Han hänvisade då till mediala sammanhang men det förekommer ju i hela samhället om än extra tydligt när orden når stor publik. Att tala om psykisk ohälsa liksom en förkylning, är inte heller teoretiskt fel, när det gäller begreppet, snarare tvärtom. 

Jag vidhåller att jag idag inte heller har ett bättre begrepp än psykisk ohälsa, mer än att jag brukar rita ett avgränsande streck i mitten när jag symboliserar Psykisk ohälsa med en cirkel i föreläsningssammanhang. Och jag kan ställa mig bakom Christian i kören och säga att begreppet kommit att bli mer samhällsnära och inte lika mycket stigmatiserat som förr innan begreppet förekom. Men jag kommer definitivt att fortsätta hissa varningsflaggor där vi måste vara uppmärksamma på vad vi pratar om.

Dessutom tror jag att rymden i begreppet inte heller gör det helt okomplicerat för kontakten med vården. Då regeringen säger att; alla med psykisk ohälsa oavsett ålder och kön, liksom grad och art ska kunna räkna med tillgång till insatser i rätt tid. Ni hör ju själva problematiken. Därtill att vissa privata aktörer uppmuntrar till att söka för något som i folkmun skulle kallas för förkylning eller kanske olycklig kärlek? 

Inte helt enkelt. Jag säger inte att det är svart eller vitt. Men definitivt tänkvärt. 

Vad säger ni?

Helena